Olivia 18 år
Hej kompis
Dagens kompis.
Mår inte toppen direkt men ikväll åker jag hem till Olivia och firar hennes födelsedag så jag ska snart rota igenom min garderob för att hitta kalas-kläder. Det ska bli kul att se tjejen igen, hon har ju varit borta alldeles för mycket och ska vara borta ännu mer sedan. Crazy tjej! Vi har inget presentpapper heller så jag får nog komma på något kreativt att slå in presenten med. Några ideer? Någon? Snälla?
Grattis Olivia 18 år!
Vart ska jag börja så att den här dikten ska bli grann?
Jag menar, jag kollade på bilderna och skrattar redan
Olivia du är mig en underbar krabat
Innan vi dör kommer vi nog ha testat alla sorters mat
Fast det kommer ju alltid nya
Våran Big Mac dressing luktade som spya
Idag fyller du 18 år och blir stor tjej
Nu kan du snusa och äta ost-spray
Du vet som han i en långbenfilm någon gång
Och idag ska du dansa hela natten lång
Som en gravad lax som är ute på promenad
Äta tårta och dricka lemonad
En gång kom jag hem till dig men du var inte där
Jag funderade på om du var hos Per
Fast jag vet inte om du känner någon Per och det var sommarlov
Tillslut hittade jag dig på din studsmatta där du låg och sov
Vi har haft så många sjuka stunder min vän
Vi har busat och det är alltid lek och ränn
Vi har dyrkat Twilight och skrattat ihjäl oss åt Ben
Du vet han i skattkammarplaneten
Våra kanelbullar blev bara smet
Ditt lilla klet, ditt lilla klet, ditt lilla klet
En tårta av korv har vi gjort, det var inte länge sedan
Vi har jagat en Volvo och suttit på Linneas medan
Vi åt en kladdkaka från Ica
Fast det hände ju ofta, och det var alltid lika
Gott gott gott nam nam
Du kan låta som ett lamm
Fast stich är ju ett favoritljud
Det har vi ju hört, ja herregud
Jag kan inte förstå att vi är "vuxna" nu
Varken någon vi känner, jag eller du
Vadå vuxna, då får man göra vad man vill
Det har vi ju gjort hela tiden, Dr Phil
Jag var tvungen att rimma där ↑
Det gick ju sådär..
Nu ska jag avsluta denna dikt hade jag tänkt mig
Och det enda jag vill säga till dig
Är att du är en så himla fin kvinna
Och om det fanns en glad-tävling skulle du vinna
Du är allt som en vän borde vara
Och hur ska vi nu klara
Massa veckor utan dig
Våran glada och underbara tjej
Som idag fyller 18 år
Och hoppas verkligen att du mår
Prima för det borde vara lag
Att vara glad på sin födelsedag!
Love is blindness I cannot see
Jo då förstår jag
Pappa: Nej, inte speciellt.
Mamma: Han ligger där för att han ska komma undan med att hjälpa till med disken.
Emma: Jaha men då förstår jag!
Pappa: Hehe.
Hej Hej Sommar
SMS-inlägg
Helt normalt
Emma: AAAAAAAAAAHHH!!
Mathias: EEEAAAAEEEEHHHH!!
Emma: Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaeeeeee!
Mathias: IIIIIIIEEEEEEEEAAAAAAAAAA!!
Emma: AAAAAAHHHHH!!
Mathias: EEEHHAAAAAAAAJ!
...lite senare
Emma: God morgon förresten.
Mathias: Ja, god morgon!
You can give without loving, but you cannot love without giving
What are words if you really don't mean them when you say them?
Midsommarnatten spenderades vid mitt köksbord med denna tönten och vi spelade kort. Bilden togs efter att Johanna vann kortspelet klockan för tredje gången i sitt liv. Själv har jag bara klatat spelet två gånger.
På lördagsmorgonen (läs: typ klockan 2) åkte jag och Johanna in till Kungsbacka. Jag köpte en pizza till frukost och tog tåget till Anneberg och gick till Marcus som låg och sov så gott när jag kom dit klockan 3.
Någon gång sen kväll blev vi hungriga och lagade mat. Haha. Vi gjorde tacos och kollade på Hipp Hipp. Somnade på varandra i soffan.
Tog ingen bild på just det men Söndag eftermiddag/kväll åkte jag in till Kungsbacka och tränade med Johanna och Tiina. Svettigt så att det rann ur knäna blev det med. Har dock inte så mycket träningsvärk som jag väntade mig. Efter det så övningskörde jag med pappa i nästan en timma runt i Kungsbacka och sedan åkte vi hem efter att vi hälsat på Mormor och Morfar.
Åkte till Marcus på kvällen och sov där. Kittlades & kollade på Viva la Bam och Saw.
Och idag har jag varit i stan med dessa två töntar. Köpte en tröja på Monki för 60 kronor (Emma gillar REA) och lite annat på H&M.
Snipp snapp snut så var sagan slut!
Mat
Galet vackert
Midsommarafton - Bilder
bloggar imorgon, nu ska jag äta min frukos...
bloggar imorgon, nu ska jag äta min frukost och ta tåget till anneberg och väcka Marcus.
Midsommar hos familjen Grann
Update 19:49: Sprucken läpp, sjukhusbesök, rått kött på golvet, bortglömda marshmallows och failad förrätt. Kvällen är fortfarande ung!
Update 22:06: Kubb, för mycket mat, efterrätt på det, extra näsor, kryp i buskar, trasiga lampor, godis, gräsfläckar, johanna pratar med buskar och hög musik. Det är inte över än!
Det gör ont att veta men lika ont att undra
Jag blev väckt av att NÅGON frågade om jag hade en fungerande elvisp hemma. Ja, det var ju något nytt. Sen dess har jag ätit frukost och funderat över livet. Idag är det midsommarafton också så ikväll blir det väl mycket bilder och ståhej i bloggen. Man vet ju aldrig med dessa två familjer som alltid träffas, klassikern är ju när pappa och Jim satte eld på plockepinn pinnar och sköt dem med en pilbåge över häcken. Haha, vi får se vad det blir ikväll.
Igår var det Johannas födelsedag som sagt och jag var med henne hela dagen. Hon fick en jättefin korv-tårta av mig och Olivia som smög på henne på morgonen. Vi gick på bio, åkte atmosfear, åt glass och skrattade massa.
Jag lägger upp alla bilder någon annan gång, nu måste jag göra något åt mitt rum.
Grattis Johanna 18 år!
Och ingen vet vad hon för ideer får
Nu när hon får göra som hon vill
Och ingen annan kan säga till
Hon kanske välter en flaggstång
Eller så har hon något annat pågång
Vem vet med den där tjejen egentligen
Hon kan bli rena rama tigern
Men vad hon är blir eller är
Så kan du lita på att hon lär
Dricka en liter cola först
För det är då hon blir som roligast och störst
Den här tjejen har varit med genom mitt liv
Och ändå tror jag inte att vi någonsin kände någon Siv
Eller gjorde vi det?
Var det hon som var en get?
Vi har träffat på många konstiga personer
Folk med många olika syner och toner
En gång blev vi utskällda av en gubbe
Eller så kanske det bara var en äldre snubbe
Fast en gubbe tror jag nog att det var
För han hade inget hår kvar
Men i alla fall Johanna är min bästis
Genom åren har vi druckit mycket festis
Vi har skrattat, gråtit, busat och haft entermössor på
Tro mig ni vill inte veta vad det är så
Nu ska jag försöka avsluta denna dikt
Inte för att jag vill men för att det är min plikt
Att bli klar innan jag måste gå
För snart får jag springa på tå
Johanna är den finaste tjejen jag vet
Och hon kommer aldrig någonsin bli fet
För hon tränar som fiskar
Fast hon blir sur när hon diskar
Men hon är världens bästa flicka och där med basta
Hon gillar potatis, ris och pasta
Hon betyder mer än hon kan tro för mig
Grattis på födelsedan JoJo, Jag älskar dig!
Ingenting är magiskt och det är så tragiskt
Jag önskar att det fanns en instruktionsbok för kärlek som vår.
Du har inte en aning om att jag tänker på dig just nu.
Put your hearts in the air.
Godmorgon, kanske.
Jag kan inte prata med dig när du tittar bort,
snälla ge mig två sekunder innan du ger upp. Kan vi inte vara nära bara en minut?
Uppsnärjd i det blå
Jag trodde du skulle komma till mig, men det visste inte du.
Hej. Nu har jag bloggat lite dåligt men jag mobilbloggade i alla fall i morse för att ni skulle veta att jag levde. Vilket jag gör. Jag åkte hem till Marcus igår och vi såg på film och åt mat, sedan åkte vi in till Kungsbacka och skiljdes åt, jag åkte hem till Johanna där bara Jim (Johannas pappa) var hemma. Men Johanna kom dit efter att tag, hon hade nämligen tränat, och under kvällen kollade vi på komediserier och åt mat. (Gud vad roligt mitt liv låter, jag kollar på TV och äter haha) Men det kan vara så skönt att bara göra ingenting ibland. Vi somnade någon gång vid halv 1-1 (imponerande!) och gick upp vid 12 imorse, ringde Dagge och sa åt henne att komma över och göra ingenting med oss. Så hon gjorde det, vi åt köttbullar och klippte i tidningar. Sedan åkte jag hem och nu sitter jag här igen. Pillan är i alla fall här med mig, hon är nog världens gosigaste katt. Världens finaste katt också.
Frukost hemma hos Johanna.
Frukost hemma hos Johanna.
En sommarnatt i Juni
Lyssna inte, det går över sedan, jag lovar.
Nu börjar jag låta som vissa andra har börjat låta den senaste tiden, alldeles nere. Men det är lugnt, det går över tillslut. Jag har bara mycket att tänka på som jag inte vill tänka på nu - om ni förstår vad jag menar (antagligen inte). Och då går det inte att sova, ensam eller inte. Men speciellt inte ensam.
Åh gud vad jag klagar. Vilket jag egentligen inte vill. Jag vill inte vara tråkig.
Jag vill inte vara nere, ledsen, sur, arg, trött eller vad det nu är som jag är.
Jag vill inte, vill inte, vill inte. Ser ni? Nu klagar jag mer. Detta går ju inte.
Hejdå.
Maggio
Veronica Maggio sitter bra just nu.
Nu blir det film
Det här är mitt största
Och hon vann, förutom plopp, två Maraboukakor och en 1a vinst med center. Haha det röret med center lyckades vi också tappa ner för en rulltrappa lite senare men det gick bra och chokladen är bara lite mosig hehe. Sedan har vi åkt karuseller som om det gällde livet och blivit både blöta och torra och blöta igen.
Hade en fin dag med mina två tjejer och Johanna skickar fler bilder senare så ni får bara mina som jag tog med Ipoden sålänge.
Hahaha alltså, sista bilden, Johanna jag dör.
Hon vann plopp också men det kunde hon int...
Hon vann plopp också men det kunde hon inte hålla i på bilden.
Första gången på stora balder! Nervös lite...
Första gången på stora balder! Nervös liten tjej som redan vunnit godis också.
I wanted words but all I heard was nothing
Alla mina låtar handlar om dig
Nu har jag skypat med familjen Clark och försöker komma ihåg pinkoden till min mobiltelefon.
"Kolla då, jag STEKER!"
Jag fick också min julklapp och min födelsedagspresent från söta Emmy! En söt tröja och ett jättegulligt halsband.
In the spökhus!
Bara allmänt konstiga.
Dagge är fin hon.
Thilda med!
"Kolla, jag använder min HYLLA"
Spökena borde ju ha varit ganska rädda...
Imorse, sömntuta.
GLASS!
Saft i glasen och glass på näsan!
I'm standing for everything we have oh
It's in the eyes of the children, As they leave for the very first time
And it's in the heart of the soldier, As he takes a bullet on the frontline
It's in the face of a mother, As she takes the force of a blow
And its in the hands of the father, As he works his fingers to the bone
Love is this, this is love
Vem var det som Saade?
Idag ska jag kanske åka hem till Marcus en stund innan jag drar iväg till Emmy med tjejerna ikväll. Men först ska jag ÄTA. Ha en bra dag!
Stackars äggen
Jag ringde mamma direkt så att hon fick sig ett gått skratt hon med. Hahaha. Klantiga pappa.
Lite Instagram på morgonkvisten
Hej jag heter Tarzan vad heter du?
Jag är nog elit
Tidigare idag/Bra lyssnare
Mathias: Okej.
Emma: Tänker du spela dator hela ditt sommarlov eller?
Mathias: Nej.
Emma: Vad ska du göra idag då?
Mathias: Packa till Dreamhack. Skulle Marcus komma sen?
Emma: Jag sa Johanna!
Mathias: Jaha.. jag trodde du sa HAN.
Emma: Bra att du lyssnar...
Mathias: Har du sett min vargtröja?
Emma: Va? Bajströja?
Mathias: Bra att du lyssnar...
Hoppas att du inte gör något du ångrar sen
Fina som få!
Igår i Göteborg
Emma: Picka på den då! Picka!!
Olivia: Picka.. picka ..
Johanna: Picka..
Olivia: Pika pikaachu!
Emma: Atchooo
Tjej lite längre bort: Atchoo! (Nyser)
Emma, Johanna, Olivia: HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!
Hahaha
Tänk om alla var så lyckliga som vi
Vi åkte in till stan lite senare och satt i solen och kollade på fåglar och människor i flera timmar. Gick runt i staden och bara var allmänt glada. Sedan åt vi pizza och såg på bio innan vi åkte hem och somnade gott. Imorse var det Saras skolavslutning och vi fick gå upp tiiiidigt för att äta tårtfrukost och gå i kyrkan och lyssna på barnen sjunga. Så söta är dem. Om en timma ska jag in på körlektion (körkort nästa! .. eller nåt) och sedan hade jag tänkt ring Johannisen och se vart hon är och om hon är vaken.
Nu ska jag snart försöka sova
Jag borde verkligen städa eller åtminstonde börja packa upp men sedan såg jag min skylt som mamma köpte till mig i Texas, ligga mitt i röran, och jag läste den och bestämde mig för att sova istället.
I say he wrote me this beautiful song, he said it might sound silly
(Kolla nummerplåten)
Så nu fick ni massa bilder så ni kan vara glada nu tycker jag! (inte för att någon har klagat innan men ändå)
Grattis på 18-års dagen Frida Liljeberg!
Det är nästan som om du ändrar färg
Från barn till vuxen nu
Nu när du inte längre är ett-sju
Utan 18 år och myndig
Vilket betyder att du kan vara syndig
Och göra vad du vill hela dagen
Äta så mycket att du får ont i magen
Min present kommer att vara lite sen
Men jag lovar att den är ren
Och jag hoppas att du gillar det även om det inte är grönt
Jag vet att ... det är skönt
Att vara arton vårar
Men här fälls det inga tårar
Nej för att det känns precis likadant
Och att vara barn är liksom vant
Så vi kan ju fortsätta med det
Och tills du får mitt paket
Så får du undra vad det är
Kanske en trumpet, en snigel eller en atmosfär
Jag hittade verkligen inga bra födelsedags bilder på dig
Så förlåt men i och för sig
Så kan jag skylla på att jag har varit borta ett tag
Och om du vill dra ut någon morgon och bryta en lag
Så ring och väck mig så välter vi en ko eller en tjur
Och hoppas att vi har tur
Så att den inte landar på våra fötter bonk bont
För det skulle ju göra fruktansvärt ont
Men du ska veta att jag tycker om dig
Och att du är en riktigt rolig tjej
Och vi bor grannar nästan mitt emot
Kanske bara några få fot(steg)
Nu är din födelsedag snart slut
Men det är ingenting surt
För du är 18 år i hela 364 dagar till
Och nu får du göra vad du vill
Fast det tror jag att jag redan sagt
Men det är min blogg, min dikt, min makt
Fast dikten är ju till dig
Frida, the födelsedags-tjej
Nu kan nog inte dikten bli mer random så
Jag tänkte gå tillbaka till min vrå
Ut med dig nu, lek och ränn
Och så hoppas jag att vi ses snart igen
Och Grattis igen min fina och glada vän!
Det är så jag säger det till dig
Idag tränade jag och Johanna imorse jättetidigt och jag är verkligen helt slut. Sedan duschade jag och åt pizza hemma hos henne i en väldans fart så att jagskulle hinna med kvart i två tåget. Träffade hennes familj igen, alltså Alsterbergarna, dom är så fina! Blev kramar i svettiga gymkläder men vad gör det? Tiina körde ner mig till pendeln och jag mötte en söt Thilda i Göteborg och vi kramades och skrattade. Sedan satte vi oss i gräset i den vackra staden och åt sushi och pratade om allt och inget, hade det riktigt trevligt och kul. Rätt klantiga är vi också haha. Men sedan gick vi lite i affärer och jag var jättetrött och Thilda var halvsjuk så vi åkte hem ganska tidigt. Eller jag åkte till Anneberg jag, där Marcus mötte mig på sin vinglande cykel, glad som vanligt, och så vinglade vi tillbaka till hans hus där jag även fick träffa familjen Hugosson igen, verkligen en hilma fin samling dem också. Vi åt god mat och sedan blev det glass och kolasås (höll på att skratta ihjäl mig för att Marcus och hans pappa är så roliga när de håller på att mobbas och komma med roliga kommentarer till varandra om kolasåsen). Vid 22 körde Mia och Ulf hem mig och nu har jag sagt godnatt till pappa (mamma och sara sov redan) och jag har retat min bror. Mission completed.
Jag ska bli bättre på att ta bilder också, lovar. Imorgon tar jag med mig kameran!
Helt vanlig familjelunch
Emma: Ja den elektriska eller?
Pappa: Ja, det är lite som ett kaffefilter och när man har utfärdat sina behov så åker det ner och bränns till aska.
Emma: Vad händer om det blir strömavbrott då?
Mamma: När man precis har skitit?
Pappa: Ja det blir ju... illa.
Farfar: Och om man torkar sig med eneris, blir det rökt korv då?
Alla: Hahahaha
Pappa: Kan inte du testa?
Farfar: Nej det sticks ju i rumpan!
Marie-Anne: Ja nu är farfar inne på sin specialite, kiss och bajs!
HEJ (världens mest kreativa rubrik)
Och oj jag har så mycket att berätta och så sjukt mycket känslor som går igenom min kropp just nu som inte ens går att beskriva. Både bra känslor och känslor som jag inte vet riktigt hur jag ska hantera.
MEN! Jag kom till Sverige, Stockholm vid 8 på morgonen i torsdags och allt var jätteförvirrande och konstigt. Jag fick nästan panik för att alla pratade svenska. Det är en känsla som jag inte tror att ni kan förstå hur mycket ni än försöker men ja, det känns jättesjukt. Och det känns fortfarande jättesjukt. Jag är liksom... hemma.
I torsdags så såg jag alla fina människor som kom till flygplatsen vid 9 på morgonen för att krama om mig och jag är faktiskt förvånad över att jag inte grät. Ögonen blev tårfyllda men jag grät ingenting. Jag liksom bara... tappade en stor tyngd kändes det som. Det som saknades var där igen.
Under dagen så sov jag mest, Marcus stannade och vi satte igång någon sportkanal på TV och somnade gott i soffan (haha). Sedan igår vaknade vi och åt frukost och allt och vid halv 2 så åkte vi in till Kungsbacka, träffade Dagge och jag och hon tog tåget in till Göteborg och träffade Johanna och Olivia. Vi satt på donken i tre timmar, sedan gick vi till Köttbullecafeet och åt lite till och sedan gick vi och köpte jättestora negerbollar! Så jag börjar komma in i matvanorna igen haha. Efter det gick vi hem till Olivia en stund och idag ska släkten komma om en timma (trodde det skulle vara tidigare men nej det var klockan 1 som de ska börja komma) och nu måste jag nog börja göra mig i ordning så jag ser hyfsat vaken ut när de kommer.
Det var väldigt snabbspolat och jag missade säkert något men nu vet ni att jag lever i alla fall! Jag har inte ens funderat på att börja packa upp ännu, min dator är till och med inte upppackad (!!!!) (sitter vid mammas och pappas minilaptop).
Vet inte när jag uppdaterar igen, det är mycket som ska göras och gås igenom nu i början. Både fysiskt och psykiskt. Men jag brukar ju inte kunna hålla mig borta.. hehe.
Ja, bilden kunde ju varit finare men jag orkade bara ta en så nu klagar vi inte, jag försöker för er skull.
I'm probably gone by the time you read this
So.. Hello Grace (since you probably will be the one who sees this first) and hello Kim and Emily. And Maddie, Smokey, Angel and Chip. And the hamster who ate my clothes (but died a couple of days ago.. rip) and the fish who never dies even though we never seem to feed it.
First of all I just want to thank you. All of you, for picking me and loving me and treating me as family, that means so much for me, probably more than you know. Y'all (gosh you made me use y'all all the time) just stood there at DFW that day, I believe it was the 20th, a very hot summerday in August last year. You stood there, with cute signs and smiles on your faces. Lauren was there too. I had no idea what I was getting myself into, haha, oh my godness. But I swear I could not have gotten a better family to live with here. You are the craziest group of people, y'all, the Heiners and the Eisenbecks and I love you so much that it hurts. I can honestly say that without you I wouldn't have made it, you just brought me in to your world like we had known each other forever!
Remember (well I don't really do but) the first night, you took me to Texas Road House for dinner, and everyone was there, that's pretty much all I remember, and that Megan sat next to me. It was LOUD hahaha. And I remember that Robert said something about Chuck-E-Cheese's but he probably doesn't even remember that.
It's been a long time since that night and we have done a lot of stuff, and I mean A LOT. We went to Brandson, New York, San Antonio, Austin, Six Flags, the State Fair of Texas, gone camping, gone on a ballet (in a Limo!)(In Dallas! .. whick probably wasn't as exciting for you as it was for me) and we have gone to Fort Worth almost every week. I'm gonna miss Granny and Papa, tell them that, and that I really enjoyed being with them even though I slept on their couch a lot.
And just in the beginning I got that stupid kidney desease and I was really sick. FORREAL. Haha, no but I really appreciate how you took care of me and I know that my parents probably do too, because I've probably NEVER been that sick in my life, or not that I remember.
And short after that we went on our trip to Brandson, Missouri, which was really fun and I enjoyed it alot. (Kim, I'm sorry that I probably laughed at you when you fell of that segway haha). We did a lot that trip and I think that I really got to know you more because of it so it was just nothing less than awesome.
And Emily, we grew so close and I had so much fun with you this year you crazy girl. You are gonna grow up to be a very strong girl and I'll probably be shorter than you when we meet again..... Grrrr. But I love you and I'll miss everything that we do and just to be crazy with you.
And we did so much fun stuff that I cant write everything down because I really have to go but I just felt like y'all needed to know that I am so thankful. Of everything that you've done for me and with me. Thanks for introducing me to America and your life here, to all of your traditions and everything that you might not think of but it meant a lot to me because everything is so different. I don't know how to explain it.
One thing that I do know though is that I'll miss you. All of you. So much! I'll miss how crazy you are and all the weird noises we make and all the comments that we say. How we make fun of each other ALL the time and how we go to Yogurtland way to often and how we say Flied Lice all the time (okay maybe that's just me) haha. I'll miss saturdat nights when we go to dinner with all the crazy people and how we always seem to make fools out of ourselves at IHOP or Chilis or wherever we now went. I'll miss our hugs and how you wish me goodnight every night. Yeah.. I'll miss y'all, even though I'm more normal than you. HAHA. Oh yes... I went there. But I know that you'll be fine and still live your crazy lives without me, but I also know that you wont forget me and I will not forget you. I'll always love you and I'll see you later... wierdos.
And this is the only picture I coud find that everybody actually looks normal.
(honesly surprised that I really found ONE)
....
Nattinlägg
Nu är det 4 timmar kvar till väckning och sedan bär det av mot flygplatsen. Kommer besöka många flygplatser imorgon/idag, fem närmare bestämt. Och jag kommer att behöva checka ut och in min väska igen efter två flyg vilket kommer bli krångligt och jobbigt men det skaaa gåååå.
Läste på biljetterna och jag ska tydligen få frukost på alla fyra planen. Så det blir konstant frukost i typ två dagar/22 timmar/vad nu det blir.
Nej nu ska jag fortsätta kolla på den här konstiga filmen, Megan sitter och kritiserar allt som händer och det är verkligen skitroligt. Nu har vi en konversation om hur man kan gå från Indien till Texas eller inte. Vad tror ni? Ja, jag vet inte om det blir någon sömn inatt, eller imorgon natt/morgon/dag (darn you tidsskillnad) men sova kan man ju göra senare.
Resfebern spökar
Allt gör mindre ont sen
Innan det jobbiga, så möttes vi utanför biografen i köpcentrumet som vi brukar vara i ibland. Vi bestämde oss för att det var alldeles för varmt för att vara ute (eftersom att det är ett utomhus-köpcentrum) så vi gick in och såg Kung Fu Panda 2 och garvade sönder, förstörde nog filmen lite för de få som var i samma biosalong, men åh vad bra den filmen var, eller så kanske det var all läsk som vi drack, eller någon blandning, men vi hade roligt i alla fall. OCh efteråt så satt vi i biografens badrum och gjorde moves från filmen och DOG verkligen. Vet inte vad som var i de popcornen vi åt men något måste det väl ha varit antar jag. Vi var nog där inne i timmar innan vi bestämde oss för att gå till Yogurtland och ta oss en runda yogurt. Medina hade köpt ett jättefint armband till mig också, sötgöte som jag sa åt på skarpen att inte köpa något. Jag visar er det senare men det var riktigt fint.
Så vi satt och åt yogurt och kollade på videoklippen som vi spelade in inne på biografens toaletter och DOG igen av skratt. Nej fy vad roligt det var, och jag behövde nog känna den glädjen igen också.
Nu ska jag nog gråta lite, men det är okej. Det är bara något jag måste få ur mig just nu, annars kommer det sitta där och bara bli jobbigare.
En dag kanske ni får träffa Medina, och det hoppas jag verkligen, men tills dess så finns hon i mina tankar och i mitt hjärta. Och i alla berättelser jag har att berätta för er.
Här får ni tre bilder från kvällen.
Tankar från en tanklös
Och helt plötsligt kom det ett val mellan personer att träffa idag. För sista gången. Och ett sånt val vill ingen välja. Jag vill inte välja. Det jobbiga är att jag inte vet heller, vad det är jag vill. Eftersom att jag är en sån person som aldrig kan säga nej, för att jag är rädd för att göra någon illa.
Jag tror mitt hjärta har stängt av vissa känslor just nu. Jag känner varken glädje eller smärta. Jag bara ler för att inte se ut som om jag sålt smöret och tapppat pengarna. Jag vill bara att någon ska ta och skaka vett i mig. Jag behöver en smäll på käften för att komma i rätt balans.
Och just nu önskar jag att jag var helt känslolös så att jag slapp välja utan att må dåligt.
Förlåt för alla otroligt konstiga och dystra inlägg på sistone men jag behöver bara skriva av mig, och det får mig att må bättre senare.
Finaste Emmy och Jag.
GOMORRON
Jaja, idag åker familjen hem. Jag ska packa klart och sedan ska jag kanske vara med Medina om hon svarar på sin telefoooooon, annars ska jag hitta henne. Sedan imorgon så vet jag inte riktigt vad jag ska göra, ingenting antar jag, och på onsdag morgon (natt?) klockan 04 så sticker jag. Fyra plan ska det ta, 22 timmar (29 om man räknar med tidsskillnaden), men hem ska jag.
Helt galet.
Sveriges nationaldag idag med. Heja Sviiiiden. (Amerikanerna mobbar svenskar att vi säger Sweden så)
"Hello maj nejm is Olga. Ajm fråm Sviiiiden. Verrrri najs to meeeet yooo"
It's official
Sara 7 år och Emma 18 år...
No measure of time with you will be long enough, but we'll start with forever
Stock Yards igår
Drog förbi skolan en sista gång
Och det är riktigt galet varmt ute idag asså. Termometern står bara på 35 grader celcius men det är helt vindstilla och dödligt ute.
Update: Och för er förvirrade (som jag var) så uttalas Sachse "Saxi".
Det här är värt att dö för, jag tror mitt hjärta blöder.
Imorgon på eftermiddagen så ska vi åka till Fort Worth (eller som Kim kallar det, Fort Worthless) och möta Graces bror och hans familj och Granny & Papa på the Stockyards. Typ ett ställe så som turister ser Texas, jag var där i november, klicka här för att se, och det var rätt coolt. Och innan det ska vi köpa cowboyhattar. Hur vi nu ska få med dom hem vet jag ej men det tar vi när det kommer. Hehe.
Nu vet ni!
Tjoflöjt lingongröt. (Eller nåt) (Finns det ens lingongröt? Eller... va?)
Tell everybody I'm on my way
Random bild jag tog för några dagar sedan. Bara för att.
Dom var bara kids men gifte sig ändå
Bwt så är jag jätteparanoid över att mina tänder ska flyttas tillbaka som de var innan tandställningen (ni som haft tandställning vet känslan) för för några dagar sedan hade jag en dröm om att de hade flyttats tillbaka och igårkväll så bet jag i någon godis och min järngrej som håller ihop tänderna på baksidan av mina tänder lossnade från ena sidan. Och nu gör de tänderna ont. Ahhhhhhhh.
Oj. Nu då?
Mamma tror du vi klarar det med era väskor?
Caught in the undertow, Every step that I take is another mistake to you
Förutom choklad då, choklad funkar ju alltid.
Stand for something or fall for anything
Sedan gick jag ut och stekte i hettan i några timmar, bara njöt, lyssnade på asbra musik, drack Purple O från igår och Facebookade. Dock var jag tvungen att hoppa i poolen var 5e minut för att det blev för varmt men jag överöever liksom. Just nu står solen så högt på hilmen att den enda skuggan man har är under fötterna så det är för varmt för att vara ute men jag sätter mig här inne och svalkar mig, dricker jjjjjjos och ska nog snart börja packa. Stör mig gärna.
Livet är fint. (och jag önskar att mitt hår var lika fint som den första modellens)
I wish monkeys could skype. Maybe one day.
Maya ringde och frågade om jag ville föjla med till "the Harbor" med henne igårkväll och det kändes verkligen skönt att få prata med henne om allt. För på något sätt så förstår vi ju varandra och de känslorna som vi har just nu. Även om hennes år har varit jättemycket jobbigare än mitt har varit och hon har fått tagit ganska mycket skit så kände vi oss.. lika idag. Vi satt vid sjön och drack Sprite blandat med Fanta och Lemonade och bara svettades som grisar i solen när vi pratade om hela världen och alla i den. Vid 8 blev det tillslut för varmt för oss och vi gick in och såg på bio vid kajen. Hangover part II. Alltså den första filmen är väl rolig och denna filmen var mest.. ja.. messed up. Men den var rolig och jag gillade den nog mer än den första. Sedan ringde jag Grace och hon hämtade upp oss och vi lämnade av Maya och sedan åkte vi förbi Sonic och köpte Prurple O:s och åkte hem.
Maya gör mig glad och även om det kanske aldrig blir så så känns det som om vi kan mötas i framtiden eftersom att vi bor ganska nära varandra om man jämför med alla här borta. Här är lite bilder från igår.
Älskar inte ni också när man kommer hem och bara vill somna och sängen ser ut såhär?
Tomt
När jag åkte hemmifrån så trodde jag att det aldrig skulle finnas något jobbigare, att det var dagen, den jobbigaste delen av mitt liv. Men när jag kramade om er så visste jag att jag skulle komma tillbaka, jag kunde börja räkna sekunderna direkt, jag visste när vi skulle ses. Och hur långt det än var då så visste jag, hela jag visste, att det inte var slutet utan bara en paus.
Och nu sitter jag här, söndergråten sedan några timmar tillbaka och är tom. Idag kramade jag om personer som jag aldrig kommer att se igen. Som jag aldrig kommer att skratta med igen. Och jag önskar att bara någon kunde förstå den känslan, men jag tror inte att man kan det utan att ha upplevt den själv. Blickarna som gick mellan våra ögon, sönderkrossade drömmar som vi visste att vi ändå inte skulle få, men som nu, bara rasade framför oss. Vänner som har gjort mina dagar, som har funnits där och som har hjälp mig att bli den jag är just nu. Människor som har sagt hej till mig när det kändes som att jag inte hade någon, deras leenden som sakta försvann när vi förstod att det var sista gången. Föralltid. Det finns inga sekunder att räkna, ingen dag att invänta, ingenting.
Det är bara tomt. Och helt plötsligt ensamt igen. Precis som det var de första månaderna då jag ringde hem och grät. Då mamma inte visste vad hon skulle säga och inte någon annan heller. Jag visste ingenting och jag var så ensam. Men så tom jag jag är nu, det har jag nog aldrig varit.
Jag gick på bussen för sista gången och satte mig ner, sedan hoppade Faith på bussen och stannade så fort hon såg mig. Mitt i bussen, med folk väntande bakom henne. Så var vi bara där, i ingenting, jättelänge. Sedan nickade vi bara och visste, vi visste att det var sista gången, att det var slutet. Det var ingen paus, det finns inget sen. Det var där och då, och det var nog sista gången jag såg henne i mitt liv.
Tystnaden när jag och Cindy sa "See you later" när vi skiljdes åt efter skolan, sekunden då vi båda mindes. Då vi kollade tillbaka på varandra och bara kollade, och sedan försvann in i mängden. Känslan när jag öppnade och stängde skolans stora dörrar för sista gången. När lärarna önskar en lycka till och att jag kommer lyckas med mitt liv. Jag vet inte. Det är bara tomt. Det är bara väldigt tomt just nu.
Och jag vet ingenting. Jag vet inte varför jag gråter och jag vet inte varför jag skriver det här. Om någon ens läser. Om jag ens bryr mig om någon läser.
Jag tror jag håller på att bli någon. Eller så är jag någon som jag inte är berädd eller redo att vara. Jag kanske håller på att bli vuxen, vilket skrämmer livet ur mig. Det finns så mycket som jag kan vara men ändå så är jag något som gör mig själv ledsen och får mig att känna mig... ja.. tom. Ensam. Liten. Skyldig.
Jag vet inte om det blir såhär när man håller på att gå igenom en stor förändring i sitt liv, och även om min bara är att åka hem så känns det som om det är det konstigaste som finns just nu. Det är någon slags tom panik som jag känner och jag vet inte om och när det kommer försvinna och det gör mig ännu mer rädd.
Jag kände mig som en idiot precis när jag fick min värld att känna likadant, eller i alla fall känna sig skyldig. Känna sig som om ingen betydde ingenting och allting var inget. Vilket det inte är. Jag är så rädd för att göra sönder allt att jag inte ens märker när glaset är påväg ner i stengolvet. Och jag kan varken hålla käft eller säga vad jag egentligen vill säga.
Jag tror att jag bara är rädd för vad som ska hända och jag önskar att ni kunde förstå. Jag önskar att ni kunde känna.
Jag vill inte ha några ord eller något nu, som ska få mig att må bättre, jag känner mig inte ens värd det. Jag ville bara att ni skulle lyssna. Och tack för att ni läste, ni som gjorde det, för det betyder väl att ni ville lyssna.
/En förvirrad själ.
Loneliness took me for a ride
Last day of High School!
Wish me luck!
Favorit (?) i repris: (1 Juni 2011 vs.23 Augusti 2010)
____________________________Inlägg 23 Augusti 2010_______________________________________
________________________________________________________________________________________
Spagettin gör magen glad
Och magen gör spagettin glad?
Jag blev ju jättehungrig när jag började tänka på negerbollar och eftersom att vi inte har alla ingredienserna hemma så måste jag vänta på att någon ska komma hem så att vi kan åka till Walmart eller något. Tills dess ska jag äta min glada spagetti, tjoflöjt!