HEJ (världens mest kreativa rubrik)
Ojojoj. Nu var det längesedan, tror jag började närma mig ett rekord där på hur långt tid det har gått mellan blogginlägg. Jag är i alla fall hemma nu! HEMMA. I Sverige.
Och oj jag har så mycket att berätta och så sjukt mycket känslor som går igenom min kropp just nu som inte ens går att beskriva. Både bra känslor och känslor som jag inte vet riktigt hur jag ska hantera.
MEN! Jag kom till Sverige, Stockholm vid 8 på morgonen i torsdags och allt var jätteförvirrande och konstigt. Jag fick nästan panik för att alla pratade svenska. Det är en känsla som jag inte tror att ni kan förstå hur mycket ni än försöker men ja, det känns jättesjukt. Och det känns fortfarande jättesjukt. Jag är liksom... hemma.
I torsdags så såg jag alla fina människor som kom till flygplatsen vid 9 på morgonen för att krama om mig och jag är faktiskt förvånad över att jag inte grät. Ögonen blev tårfyllda men jag grät ingenting. Jag liksom bara... tappade en stor tyngd kändes det som. Det som saknades var där igen.
Under dagen så sov jag mest, Marcus stannade och vi satte igång någon sportkanal på TV och somnade gott i soffan (haha). Sedan igår vaknade vi och åt frukost och allt och vid halv 2 så åkte vi in till Kungsbacka, träffade Dagge och jag och hon tog tåget in till Göteborg och träffade Johanna och Olivia. Vi satt på donken i tre timmar, sedan gick vi till Köttbullecafeet och åt lite till och sedan gick vi och köpte jättestora negerbollar! Så jag börjar komma in i matvanorna igen haha. Efter det gick vi hem till Olivia en stund och idag ska släkten komma om en timma (trodde det skulle vara tidigare men nej det var klockan 1 som de ska börja komma) och nu måste jag nog börja göra mig i ordning så jag ser hyfsat vaken ut när de kommer.
Det var väldigt snabbspolat och jag missade säkert något men nu vet ni att jag lever i alla fall! Jag har inte ens funderat på att börja packa upp ännu, min dator är till och med inte upppackad (!!!!) (sitter vid mammas och pappas minilaptop).
Vet inte när jag uppdaterar igen, det är mycket som ska göras och gås igenom nu i början. Både fysiskt och psykiskt. Men jag brukar ju inte kunna hålla mig borta.. hehe.
Ja, bilden kunde ju varit finare men jag orkade bara ta en så nu klagar vi inte, jag försöker för er skull.
Och oj jag har så mycket att berätta och så sjukt mycket känslor som går igenom min kropp just nu som inte ens går att beskriva. Både bra känslor och känslor som jag inte vet riktigt hur jag ska hantera.
MEN! Jag kom till Sverige, Stockholm vid 8 på morgonen i torsdags och allt var jätteförvirrande och konstigt. Jag fick nästan panik för att alla pratade svenska. Det är en känsla som jag inte tror att ni kan förstå hur mycket ni än försöker men ja, det känns jättesjukt. Och det känns fortfarande jättesjukt. Jag är liksom... hemma.
I torsdags så såg jag alla fina människor som kom till flygplatsen vid 9 på morgonen för att krama om mig och jag är faktiskt förvånad över att jag inte grät. Ögonen blev tårfyllda men jag grät ingenting. Jag liksom bara... tappade en stor tyngd kändes det som. Det som saknades var där igen.
Under dagen så sov jag mest, Marcus stannade och vi satte igång någon sportkanal på TV och somnade gott i soffan (haha). Sedan igår vaknade vi och åt frukost och allt och vid halv 2 så åkte vi in till Kungsbacka, träffade Dagge och jag och hon tog tåget in till Göteborg och träffade Johanna och Olivia. Vi satt på donken i tre timmar, sedan gick vi till Köttbullecafeet och åt lite till och sedan gick vi och köpte jättestora negerbollar! Så jag börjar komma in i matvanorna igen haha. Efter det gick vi hem till Olivia en stund och idag ska släkten komma om en timma (trodde det skulle vara tidigare men nej det var klockan 1 som de ska börja komma) och nu måste jag nog börja göra mig i ordning så jag ser hyfsat vaken ut när de kommer.
Det var väldigt snabbspolat och jag missade säkert något men nu vet ni att jag lever i alla fall! Jag har inte ens funderat på att börja packa upp ännu, min dator är till och med inte upppackad (!!!!) (sitter vid mammas och pappas minilaptop).
Vet inte när jag uppdaterar igen, det är mycket som ska göras och gås igenom nu i början. Både fysiskt och psykiskt. Men jag brukar ju inte kunna hålla mig borta.. hehe.
Ja, bilden kunde ju varit finare men jag orkade bara ta en så nu klagar vi inte, jag försöker för er skull.