Världen är så underbar bara man får ett svar
Okej, nu är jag lite mer sugen på att skriva, uräkta mitt lite dåliga humör förut. Nu har jag gjort min CD till Coach Reza, hoppas han blir glad, och jag fyllde den med de mesta låtarna (som jag kunde få plats med) som ni gav som förslag. Tack för det. Blev ju skylldig folk kakor nu, hoppas ni hinner glömma av det innan jag kommer hem he he he. Annars har jag bara sovit, skrivit annat och gjort ett engelskaarbete som egentligen är försenat men jag hoppas att hon tar emot det ändå, jag har ju liksom det bästa betyget i klassen så Miss Grieb kanske är snäll mot mig (mest troligt inte, men jag kommer ändå vara den första som lämnar in arbetet så...) Herregud vad ointressant det här är. Men ey, det är ju min blogg så jag bestämmer vad som skrivs.
Det är många tornados som håller på just nu i Texas, as we speak, men jag har ju överlevt såhär länge så det skulle bara vara onödigt om en kom och hälsade på nu ju. Så jag njuter av åskan och regnet istället för det får mig att sova bättre.
Den här veckan så måste jag börja sortera grejer vs. börja packa lite eftersom att jag inte kommer att ha någon tid med det under mina sista två helger. (Oj vad lite det lät nu) Jag har inte heller förstått, här inne (pekar på mitt hjärta) att jag komemr få träffa min familj på fredag. Kommer nog inte fatta det förrän jag ser deras fina ansikten på DFW (flygplatsen) om ca 115 timmar (nu lät det långt helt plötsligt). Men ändå, åh vad konstigt det känns. Jättekonsigt. Och faktiskt lite läskigt. Vad ska man säga liksom? "Hej pappa fresten", "Hej Emma fresten" (Vi brukar säga så) Haha okej nu har jag nog tappat bort många men jag tänker bara högt nu.
Klockan är bara 9 och jag vill gå och lägga mig, känns konstigt. Jag är inte ens trött. Inte alls trött faktiskt. Och jag kan knappt höra vad jag tänker för denna åskan. Herre min Leif. (Vet inte om du säger så fortfarande mamma men jag säger så ibland och det får mig att tänka på dig).
Svettig och rädd på präriens vida vidder, Kände mig less på allt cowboy jidder, Jag ser röksignaler uppe på ett berg, Kalla kårar gick ner i min märg, Där finns galna indianer som vill kapa min lugg! Då bakom min rygg hör jag någon säga: "Ugh!" Där stod en röd indian jag tänkte: Å nej! Han sa: "Vit man, varför du kissar på dig?" Han e en cowboy kille som blir rädd för varje grej, Han e en cowboy kille som gråter som en tjej, Himlen är hans tak och prärien hans golv, Han är tjugotvå år gammal men beter sig som tolv, Haha! Jag är tjugofyra dumskalle, Det fanns en gång en cowboy som inte var så bra, Det fanns en gång en cowboy som knappt var nåt att ha, Han är knappast värd att nämnas i denna cowboy sång,
Varför ska jag sjunga? Nej, jag slutar med en gång.
Haha, hängde ni med där eller? Markoolio ju.
Det är många tornados som håller på just nu i Texas, as we speak, men jag har ju överlevt såhär länge så det skulle bara vara onödigt om en kom och hälsade på nu ju. Så jag njuter av åskan och regnet istället för det får mig att sova bättre.
Den här veckan så måste jag börja sortera grejer vs. börja packa lite eftersom att jag inte kommer att ha någon tid med det under mina sista två helger. (Oj vad lite det lät nu) Jag har inte heller förstått, här inne (pekar på mitt hjärta) att jag komemr få träffa min familj på fredag. Kommer nog inte fatta det förrän jag ser deras fina ansikten på DFW (flygplatsen) om ca 115 timmar (nu lät det långt helt plötsligt). Men ändå, åh vad konstigt det känns. Jättekonsigt. Och faktiskt lite läskigt. Vad ska man säga liksom? "Hej pappa fresten", "Hej Emma fresten" (Vi brukar säga så) Haha okej nu har jag nog tappat bort många men jag tänker bara högt nu.
Klockan är bara 9 och jag vill gå och lägga mig, känns konstigt. Jag är inte ens trött. Inte alls trött faktiskt. Och jag kan knappt höra vad jag tänker för denna åskan. Herre min Leif. (Vet inte om du säger så fortfarande mamma men jag säger så ibland och det får mig att tänka på dig).
Svettig och rädd på präriens vida vidder, Kände mig less på allt cowboy jidder, Jag ser röksignaler uppe på ett berg, Kalla kårar gick ner i min märg, Där finns galna indianer som vill kapa min lugg! Då bakom min rygg hör jag någon säga: "Ugh!" Där stod en röd indian jag tänkte: Å nej! Han sa: "Vit man, varför du kissar på dig?" Han e en cowboy kille som blir rädd för varje grej, Han e en cowboy kille som gråter som en tjej, Himlen är hans tak och prärien hans golv, Han är tjugotvå år gammal men beter sig som tolv, Haha! Jag är tjugofyra dumskalle, Det fanns en gång en cowboy som inte var så bra, Det fanns en gång en cowboy som knappt var nåt att ha, Han är knappast värd att nämnas i denna cowboy sång,
Varför ska jag sjunga? Nej, jag slutar med en gång.
Haha, hängde ni med där eller? Markoolio ju.
Postat av: A N G E L I J N A
allt bra?:)
Postat av: belloon,
Vill du bli veckans bloggare? Klicka då in här... http://belloon.blogg.se/2011/may/veckans-blogg.html#comment
Postat av: johanna
hahahaha markoolio!! :D han kommer till liseberg på onsdag!
den låten är ju grym! du gjorde precis min dag lite bättre <3
Postat av: johanna
hahahahaahaha! du gjorde den inte bara lite bättre, lyssnade på låten nu och jag kan inte sluta skratta! herreguuud!