"Ny på jobbet"
Jag har aldrig haft någon sorts skräck för tandläkare. Inte läkare av något annat slag heller för den delen. Men idag när jag skulle gå till tandläkaren för att fixa till min skena som jag har bakom tänderna så hände det.
De ropade upp mitt namn och jag gick fram för att skaka hand med min tandläkare. Hon var ganska kort, som jag, och verkade vara en trevlig tant. Jag kollade på hennes namnbricka lite snabbt då jag inte riktigt hörde vad hon sa att hon hette men det stod bara "Ny på jobbet". Jag tänkte att hon var ny i Kungsbacka och hade jobbat som tandläkare någon annanstans förut.
Hon frågade hur jag mådde och var det var som var fel så jag förklarade lite vad som hade hänt och att jag hade fixat samma problem innan. "Hur brukade din gamla tandläkare göra då?" frågade hon då. Och jag hade ju ingen aning, hur skulle jag kunna veta vad alla verktyg hette? Och vem brukar analysera allt tandläkare gör? Jag sa lite blygsamt att jag inte riktigt visste och hon ursäktade sig och gick därifrån en stund. Hon kom tillbaka med en annan tandläkare och frågade henne hur hon skulle göra. Den andra tandläkaren kollade igenom mina tänder och förklarade hur hon skulle slipa bort limmet från skenan och sätta dit nytt. "Ny på jobbet"-tanten sa att hon förstod och satte sedan igång att slipa baksidan på mina tänder.
Det var först när hon tappade slip-maskinen för tredje gången i min mun som jag började bli lite orolig. Då kom den andra tandläkaren inrusandes och sa att jag måste ha skyddsglasögon på mig. "Ny på jobbet"-tanten skrattade och sa att hon hade glömt av det. (Och jag tänkte för mig själv att "Ja du tanten, skulle du tycka att det var roligt om du var den som låg här?") Hon tappade slip-maskinen en fjärde gång i min mun innan hon bad den andra tandläkaren om hjälp. Och tack och lov för det, för då hade jag hunnit bli riktigt svettig. Jag menar, tänk om hon tappat maskinen i ögat på mig eller vad som helst?
Den andra tandläkaren har jag haft förut och hon var så lugn att jag började känna mig trygg igen. Hon visade den nya tanten hur hon skulle limma fast skenan (igen) och gick sedan tillbaka till tjejen som hon skule hjälpa egentligen. "Ny på jobbet" tanten rörde inte slip-maskinen mer, vilket gjorde mig mycket lättad. Dock glömde hon att sätta på mig skyddsglasögonen igen och hennes händer skakade hela tiden, som om hon var jättenervös (vilket gjorde mig jättenervös).
Jag kom i alla fall därifrån med en lagad skena (trots att den andra tandläkaren fick hjälpa igen). Men usch vad obehagligt det var!
De ropade upp mitt namn och jag gick fram för att skaka hand med min tandläkare. Hon var ganska kort, som jag, och verkade vara en trevlig tant. Jag kollade på hennes namnbricka lite snabbt då jag inte riktigt hörde vad hon sa att hon hette men det stod bara "Ny på jobbet". Jag tänkte att hon var ny i Kungsbacka och hade jobbat som tandläkare någon annanstans förut.
Hon frågade hur jag mådde och var det var som var fel så jag förklarade lite vad som hade hänt och att jag hade fixat samma problem innan. "Hur brukade din gamla tandläkare göra då?" frågade hon då. Och jag hade ju ingen aning, hur skulle jag kunna veta vad alla verktyg hette? Och vem brukar analysera allt tandläkare gör? Jag sa lite blygsamt att jag inte riktigt visste och hon ursäktade sig och gick därifrån en stund. Hon kom tillbaka med en annan tandläkare och frågade henne hur hon skulle göra. Den andra tandläkaren kollade igenom mina tänder och förklarade hur hon skulle slipa bort limmet från skenan och sätta dit nytt. "Ny på jobbet"-tanten sa att hon förstod och satte sedan igång att slipa baksidan på mina tänder.
Det var först när hon tappade slip-maskinen för tredje gången i min mun som jag började bli lite orolig. Då kom den andra tandläkaren inrusandes och sa att jag måste ha skyddsglasögon på mig. "Ny på jobbet"-tanten skrattade och sa att hon hade glömt av det. (Och jag tänkte för mig själv att "Ja du tanten, skulle du tycka att det var roligt om du var den som låg här?") Hon tappade slip-maskinen en fjärde gång i min mun innan hon bad den andra tandläkaren om hjälp. Och tack och lov för det, för då hade jag hunnit bli riktigt svettig. Jag menar, tänk om hon tappat maskinen i ögat på mig eller vad som helst?
Den andra tandläkaren har jag haft förut och hon var så lugn att jag började känna mig trygg igen. Hon visade den nya tanten hur hon skulle limma fast skenan (igen) och gick sedan tillbaka till tjejen som hon skule hjälpa egentligen. "Ny på jobbet" tanten rörde inte slip-maskinen mer, vilket gjorde mig mycket lättad. Dock glömde hon att sätta på mig skyddsglasögonen igen och hennes händer skakade hela tiden, som om hon var jättenervös (vilket gjorde mig jättenervös).
Jag kom i alla fall därifrån med en lagad skena (trots att den andra tandläkaren fick hjälpa igen). Men usch vad obehagligt det var!
Postat av: Frida
Gå de inga utbildningar eller? o: