Grannis -

Turkiet dag 5 och 6 (och anledningen till att jag inte bloggade igår)

Åh herregud vilka dygn och nu ska ni få höra.

Onsdag morgon:

Sara tappade en tand.

Sedan åkte vi båt och där fanns det fåglar.

Där fanns också en Sara.

Och en Emma (och mamma och pappa som inte kom med på bild)

Vi stannade på en halvö där man kunde köpa jättegoda pannkakor av den här tanten.

Och ungefär 15-20 minuter efter att det här kortet togs så gick allt käpprätt åt helvete...

Jag vill inte ta det hela i detalj men ja ni kan väl ungefär gissa vad som händer om man lider av vätskebrist och blir matförgiftad på det med. Eller nej, ni kan inte föreställa er det, verkligen inte, inte ens stackarna på båten som fick se mig rulla runt och skrika som ett litet barn. Men frusen och stinkande av spya blev jag upphämtad av en ambulans som körde mig och mamma till sjukhuset i Side och där fick vi spendera resten av dagen och hela natten och morgonen. Jag mådde helt bra efter kanske två timmar på sjukhuset men vi fick ändå inte åka hem och de satte mig på dropp och körde upp mig i en rullstol upp till mitt och mammas rum där vi fick spendera natten.
Det värsta med det hela (förrutom kanske kramp-och-spy-delen) var att sitta på det rummet från 4 på dagen onsdag till nästan 11 på dagen torsdag. Utan någonting. Verkligen HUR TRÅKIGT SOM HELST! Och med den där droppen som de hade satt fast i handen på mig så kunde jag inte ens röra mig. Mamma fick hjälpa mig att gå på toaletten och jag kände mig lite jobbig när jag körde upp henne klockan 6 på morgonen för tt jag behövde kissa.
Under alla de där timmarna så kom det in doktorer med lite jämna mellanrum och tryckte in sprutor i händerna och armarna på mig och gav mig något äckligt att dricka.

Där dropp-nålen gick in, det är den lilla pricken i mitten på handen. Det röda ömma som går neråt där, mot handleden, det är där nålen satt. Japp. Så lång var den och jag blev lite skakis när de tog ut den imorse och jag såg hur lång den var, och jag visste att den hade suttit där i handen i nästan ett dygn.

MEN, tillslut kom vi äntligen därifrån och vi fick skjuts tillbaka till Alanyadär vi kom lagom till lunchen idag. Och sedan gick vi ner till stranden igen.