nu är jag helt slut
Tisdagen, som jag anser är veckans jobbigaste dag, börjar långsamt rulla mot sitt slut och jag sitter här och funderar på om det här har varit den jobbigaste tisdagen på länge.
Det började som alla tisdagar gör. Jag liggar alltid lite för länge i sängen och drar mig, och får sedan skynda mig, och hinner inte äta frukost. Men jag ahnn i alla fall göra frukost, så jag åt den på vägen till bussen och på bussen för att få i mig dagens viktigaste mål mat. Jag och Frida var båda väldigt sega idag och märkte inte ens när bussen som tar oss till skolan kom in på stationen, så istället för att vara först på (och få platserna vid elementet) så fick vi ta de platserna precis vid dörren.
I skolan blev det väldigt segt i början, men efter lunchen, då jag i för sig inte fick i mig så mycket, så verkade humöret stiga lite och den glada emma hoppade ut ur min stackars Tisdags-Emo-Kropp.
På gympan (sista lektionen) så hade vi världens fyspass och efteråt vinglade jag iväg mot gymmet på mina helt utkörda spegettiben. Men jag lyckades ändå göra något där, även om det var väldigt fullt med folk.
Sedan missade jag och Matilda bussen som vi skulle ta till stationen pga att jag var slarvig, men samma buss kom ca 7 minuter senare och vi hoppade på den utan problem istället. Observera att 7 minuter ute i många minusgrader, iklädd varma svettiga gymkläder är ganska lång tid. Men nu är jag hemma och mina ögon går i kors så att jag knappt ser vad jag skriver. Så mitt mål med dagen är att sätta mig ner och titta på TV tills jag somnar. Men först - en välbehövd dusch.