nu ere klippt
Onsdag brukar betyda spanska, men idag hade vi engelska-nationellt prov.
Så vi slapp även gympan, yiihaa. Men vi slapp int matten, så vi hade rast i 1½ timma för att sedan ha matte. Men vi överlevde tills lunchen och fick i oss ett par portioner spagetti & köttfärssås. (köttfärs!) och sedan hade vi en timmas rast igen innan eget val. Då hade vi slöjd & det gick ju så himla bra för mig. Jag kom in i sysalen som en glad och allmänt galen tjej, men där inne förvandlades jag till ett hjärtlöst monster.
Det började med att jag tog ut min påse med mina delar till klänningen och tappar den framför mig.
I ett försök till att ta upp den så sparkar jag på den och sedan när jag ska lyfta upp den så får jag en nål i handen. Det gjorde mig mest lite småirriterad. Sedan märker jag att jag ligger grymt mycket efter i jakten på en ny maskin bland de 7 som fanns. Jag är helt enkelt försenad för att änns delta i jakten, så jag ger upp och börjar ta fram en gammal. Men så hör jag Lenas kråkröst halvskrika att vi ska rösta om maskinerna. Mitt hopp fanns då ännu kvar.
Det var 11 lappar i en hink, så fanns det 7 stycken med nummer på, som symboliserade maskinerna. Jag drog upp den första lappen jag får tag i. Jag sjunker ihop. En helvit lapp. Jag börjar dra fram den gamla maskinen igen, när jag än en gång hör Lenas kraxande röst säga att det fanns 2 maskiner kvar och att alla som inta hade fått någon skulle komma tillbaka för en andra chans. Jag släpper allt jag håller i och springer till lapp-hinken. Jag drar först av alla och drar upp lappen långsamt. 4, det stod 4 på den! Jag hoppar runt och dansar en liten segerdans medans Pauline får nästa nummer & blir kanske inte lika glad, men lycklig i alla fall. jag börjar se mig omkring efter min symaskin.
Min nya rena symaskin, en symaskin som inte hackar eller förstör tyget när man syr. Jag snurrar runt och frågar alla om de ser någon. Pauline fick Marias, eftersom att hon inte fick något nummer, men jag då? Stackars lilla mej fick ingen ny maskin ändå. Det fanns tydligen inte 7 maskiner. Så all min glädje blev som bortspolad och jag satt och surade en stund. Jag tog upp en gammal maskin för att få något gjort och sätter in alla sladdar. Trycker på ON och väntar på den klickande ljudet innan den börjar lysa. .. men inget ljud. Den funkade tydligen inte, jag suckar djupt och drar upp en annan gammal skrutten maskin. Sätter i sladdarna och trycker på ON. Inget klick.. Jag slänger en trådrulle i marken och skriker till. Drar upp en tredje maskin och sätter i sladdarna. Klickar på ON. ...... .... ... ... ... .. .. . .. . suck...... . . .. . . ... . . .. . .. Klick! Yess! Äntligen. Jag sätter i trådar, och efter ett par försök till att spola en rulle med blå tråd så syr jag 2 sidor på en del av klänningen. Vänder på den och ser att allt har krullat sig och hela tyget är halvpajat. Restan av lektionen sitter jag och sprättar och tycker synd om mig själv. Älskar vi inte syslöjd?
Efter skolan drog jag till Kungsbacka för att klippa mig. Jag komemr något för tidigt, men det kunde behövas för att komma förbi alla småtjejer som stod och väntade på Måns Zelmerlöw. Jag satte mig vid frisören och väntade på att hon skulle bli klar med killen före. Då går en liten pojke förbi, kanske runt 3 år, och stannar upp när han ser mig och pekar rakt på mig´med sitt chokladiga finger. Jag ler mot honom, men då springer han iväg till sin mamma och börjar grina.
Undrar vad han tänkte på egentligen.
Mitt hår blev kortare (oväntat?) och jag kan äntligen se utan att få luggen i ögonen. Jag tog sedan kvart i 4 bussen hem och nu hade jag tänkt att plugga lite inför det stora kemiprovet imorgon. Dubbelsuck.
Ha det bra - trala la
Så vi slapp även gympan, yiihaa. Men vi slapp int matten, så vi hade rast i 1½ timma för att sedan ha matte. Men vi överlevde tills lunchen och fick i oss ett par portioner spagetti & köttfärssås. (köttfärs!) och sedan hade vi en timmas rast igen innan eget val. Då hade vi slöjd & det gick ju så himla bra för mig. Jag kom in i sysalen som en glad och allmänt galen tjej, men där inne förvandlades jag till ett hjärtlöst monster.
Det började med att jag tog ut min påse med mina delar till klänningen och tappar den framför mig.
I ett försök till att ta upp den så sparkar jag på den och sedan när jag ska lyfta upp den så får jag en nål i handen. Det gjorde mig mest lite småirriterad. Sedan märker jag att jag ligger grymt mycket efter i jakten på en ny maskin bland de 7 som fanns. Jag är helt enkelt försenad för att änns delta i jakten, så jag ger upp och börjar ta fram en gammal. Men så hör jag Lenas kråkröst halvskrika att vi ska rösta om maskinerna. Mitt hopp fanns då ännu kvar.
Det var 11 lappar i en hink, så fanns det 7 stycken med nummer på, som symboliserade maskinerna. Jag drog upp den första lappen jag får tag i. Jag sjunker ihop. En helvit lapp. Jag börjar dra fram den gamla maskinen igen, när jag än en gång hör Lenas kraxande röst säga att det fanns 2 maskiner kvar och att alla som inta hade fått någon skulle komma tillbaka för en andra chans. Jag släpper allt jag håller i och springer till lapp-hinken. Jag drar först av alla och drar upp lappen långsamt. 4, det stod 4 på den! Jag hoppar runt och dansar en liten segerdans medans Pauline får nästa nummer & blir kanske inte lika glad, men lycklig i alla fall. jag börjar se mig omkring efter min symaskin.
Min nya rena symaskin, en symaskin som inte hackar eller förstör tyget när man syr. Jag snurrar runt och frågar alla om de ser någon. Pauline fick Marias, eftersom att hon inte fick något nummer, men jag då? Stackars lilla mej fick ingen ny maskin ändå. Det fanns tydligen inte 7 maskiner. Så all min glädje blev som bortspolad och jag satt och surade en stund. Jag tog upp en gammal maskin för att få något gjort och sätter in alla sladdar. Trycker på ON och väntar på den klickande ljudet innan den börjar lysa. .. men inget ljud. Den funkade tydligen inte, jag suckar djupt och drar upp en annan gammal skrutten maskin. Sätter i sladdarna och trycker på ON. Inget klick.. Jag slänger en trådrulle i marken och skriker till. Drar upp en tredje maskin och sätter i sladdarna. Klickar på ON. ...... .... ... ... ... .. .. . .. . suck...... . . .. . . ... . . .. . .. Klick! Yess! Äntligen. Jag sätter i trådar, och efter ett par försök till att spola en rulle med blå tråd så syr jag 2 sidor på en del av klänningen. Vänder på den och ser att allt har krullat sig och hela tyget är halvpajat. Restan av lektionen sitter jag och sprättar och tycker synd om mig själv. Älskar vi inte syslöjd?
Efter skolan drog jag till Kungsbacka för att klippa mig. Jag komemr något för tidigt, men det kunde behövas för att komma förbi alla småtjejer som stod och väntade på Måns Zelmerlöw. Jag satte mig vid frisören och väntade på att hon skulle bli klar med killen före. Då går en liten pojke förbi, kanske runt 3 år, och stannar upp när han ser mig och pekar rakt på mig´med sitt chokladiga finger. Jag ler mot honom, men då springer han iväg till sin mamma och börjar grina.
Undrar vad han tänkte på egentligen.
Mitt hår blev kortare (oväntat?) och jag kan äntligen se utan att få luggen i ögonen. Jag tog sedan kvart i 4 bussen hem och nu hade jag tänkt att plugga lite inför det stora kemiprovet imorgon. Dubbelsuck.
Ha det bra - trala la